Artikel från 1917 om avskaffandet av dödsstraffet "Giljotinens död - en revolution införde giljotinen, en annan avskaffade den". Bolsjevikerna avskaffade först dödsstraffet, som mot slutet av tsarens regeringstid tillämpades flitigt mot politiska terrorister och revolutionärer. Sedan infördes det strax igen, för det var opraktiskt att inte kunna döda sina politiska fiender, tyckte Lenin.

5. Dödsstraffet – Stolypins slips

23 april 2011. Sankt Petersburg, Museet för politisk historia. Det var nära att Zjenja och jag gick förbi utställningen om dödsstraffet, men i korridoren kom en salsvakt fram till oss. ”Flickor, ni måste se vår tillfälliga utställning om dödsstraffet!

Hon visade bestämt vägen och nästan föste in oss i rummet. Hon sa stolt att det var ett nytt koncept och att konstnärer från olika länder deltagit i utformningen.

Det är en ganska stor sal vi kommer in i, som ett klassrum ungefär. Precis vid ingången får man rösta, man lägger i en vit lapp om man är mot dödsstraffet och en svart om man är för. Zjenja släpper ner sin vita lapp med en liten bestämd snärt med handleden. Salsvakten står och pratar med några besökare, hon pekar på ett videoverk, och berättar att i Kina skickas räkningar till de anhöriga efter att någon avrättats. ”Och det är inte medeltiden vi talar om, det är nu!”.

Zjenja visar mig en monter. Den första kvinnan som avrättades för ett politiskt brott, står det. Det är terroristen Sofija Perovskaja, från terrororganisationen Folkviljan, som deltog i mordet på Alexander II år 1881. Alexander den II hade tillnamnet ”Befriaren” eftersom han avskaffade livegenskapen. Han blev mördad genom att en bomb slängdes på hans kortege. På platsen där han mördades byggdes sedan ”kyrkan på blodet”.

”Jag tycker att det var synd att de mördade Alexander II.” säger Zjenja allvarligt, ”Han höll på att skriva en konstitution, att införa konstitutionell monarki, de skulle diskutera första utkastet bara några dagar senare, men så blev han mördad och då blev såklart alla reformer inställda.”

Alexander III, som efterträdde sin far, var mer reaktionär. Han svarade på den ökande terrorismen med att stanna upp reformerna. Nikolaj II fortsatte den politiken. Efter 1905 års revolution började dödstraffet att tillämpas oftare för terroristbrott och förräderi. Man kallade till och med den galge som användes för ”Stolypins slips”, efter statsministern Pjotr Stolypin.

Jag går till väggen med information om dödsstraffet och revolutionen. Dödsstraffet avskaffades av Alexander Kerenskij, den socialdemokratiske statsministern i den provisoriska regeringen. Men han återinförde det strax för vissa brott vid fronten – revolutionen genomfördes ju mitt under brinnande världskrig, krigsmoralen var låg och soldaterna deserterade i stora massor. När bolsjevikerna tog makten avskaffades dödsstraffet igen och Ryssland slöt separatfred med Tyskland. En tidningsartikel från 1918 som är uppsatt i en av montrarna skriver hurtigt:

”En revolution införde giljotinen, en andra avskaffade den!”.

Men dödsstraffet återinfördes så strax, Lenin insåg att det var opraktiskt att inte kunna mörda sina politiska fiender. Under första hälften av 1900-talet tillämpades det i en utsträckning som långt överskred tsartiden. I synnerhet under den den stora terrorn 1937 och 1938, då över en halv miljon människor blev dömda till döden. Den stora terrorn, och dess trojkor, vars domar verkställdes omedelbart drabbade både partilösa och partimedlemmar. Av 1966 delegater på den sjuttonde partikongressen, hade mer än varannan blivit avrättad före den artonde partikongressen 1939. Därför kallas den för ”de arkebuserades kongress”.

Centralt placerat i rummet är en tavla med utdrag ur den sovjetiska strafflagen från 1950 om landsförräderi, spionage och sabotage. Alla handlingar, vars syfte är att störta eller försvaga den sovjetiska makten, kunde kvalificeras som kontrarevolutionära. I stort sett alla kontakter med utlandet eller utlänningar kunde klassificeras som landsförräderi, vilket straffades med döden genom arkebusering. Så mycket blev det med bolsjevikernas avskaffande av dödsstraffet. Efter Stalins död upphörde man i stort sett med dödsstraff för åsiktsbrott.

Den sista avrättningen i Ryssland skedde 1996, när Rysslands ansökan om medlemskap i Europarådet började behandlas, sedan infördes ett moratorium som ligger fast än idag. I Rysslands konstitution, skriven 1993, står att dödsstraffet skall avskaffas så snart det är möjligt. Det är en underlig paragraf, ingen annan paragraf är formulerad i ett sådant modus. Konstitutioner brukar ju i enkel indikativ fastslå vilka regler som gäller, inte vilka regler som man planerar att införa.

Utställningen avslutas med en monter om debatten om dödsstraffet idag i Ryssland. Det är nyhetsartiklar och debattinlägg, utskrivet från gazeta.ru och andra webbtidningar. På en tavla visas utklipp från de terrordåd som skett i Ryssland de senaste åren. Tunnelbanan i Moskva, skolan i Beslan, teaterföreställningen Nordost. I Moskva och i de södra republikerna lever man ständigt beredd på nya terrordåd. Där är det ingen som kokett säger ”Man trodde aldrig att det skulle hända här” som stockholmarna sa efter terrordådet i centrala Stockholm i december 2010.

Det är alltid i samband med terrordåd som röster höjs för att återinföra dödsstraffet. Att svara med samma mynt. Terrordåd är ju ett slags dödsstraff – terroristerna har utdömt vad de tycker är en rättmätig hämnd. Efter terrordådet i januari 2011 på Domodedovoflygplatsen, då 37 människor dödades, lovade Doku Umarov, som tog på sig dådet, det ryska folket ”ett år av blod och tårar”. Han anser sig ha rätt att straffa Moskvas befolkning för oförätter begångna av den federala armén i Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien. Jag har hittat ett klipp han lagt ut på Youtube, en färglös farbror med lite trött blick, som mumlar något på arabiska och ryska.

Bland artiklarna i montern finns intervjuer med Medvedev och Putin. ”Ryssland kommer aldrig att återinföra dödsstraffet”, säger Dmitrij Medvedev. Och jag tror mycket mer på honom än på den bolsjevikiska propagandan mot dödsstraffet som hänger på andra sidan rummet.

Zjenja står böjd och läser vid bordet i mitten av salen. Där ligger domar, förundersökningar, brev, personliga berättelser, lagar och statistik. De ligger i mappar av oblekt kartong, som domstolsakter. Jag knackar Zjenja på axeln, hon tittar upp, och jag ser att hon är lite tårögd.

”Vad läser du?”

”En bödels memoarer.”

”Ska vi gå?”

”Ja, nu går vi,” säger Zjenja och slår igen mappen. ”Det här blir man ju så ledsen av.”

Vi går snabbt igenom resten av 1900-talet – affischer från de röda och vita under inbördeskriget, dokument om tvångskollektiviseringarna, om den stora terrorn, om världskriget, avstaliniseringen, rymdkapplöpning, perestrojka och glasnost och nittiotalets partier och nya medier – allt det går vi snabbt förbi, vi är hungriga och utanför skiner solen.

Nästa inlägg: En konduktör, en kommunist, en mimartist och en enfaldig tsar

Artikel från 1917 om avskaffandet av dödsstraffet "Giljotinens död - en revolution införde giljotinen, en annan avskaffade den". Bolsjevikerna avskaffade först dödsstraffet, som mot slutet av tsarens regeringstid tillämpades flitigt mot politiska terrorister och revolutionärer. Sedan infördes det strax igen, för det var opraktiskt att inte kunna döda sina politiska fiender, tyckte Lenin.

Artikel från 1917 om avskaffandet av dödsstraffet ”Giljotinens död – en revolution införde giljotinen, en annan avskaffade den”. Bolsjevikerna avskaffade först dödsstraffet, som mot slutet av tsarens regeringstid tillämpades flitigt mot politiska terrorister och revolutionärer. Sedan infördes det strax igen, för det var opraktiskt att inte kunna döda sina politiska fiender, tyckte Lenin.

Annonser

2 thoughts on “5. Dödsstraffet – Stolypins slips

  1. Pingback: 4. Den sovjetiska berättelsen om historien | Osystematiska studier av omvärlden

  2. Pingback: 36. Från Amerika i öster går solen upp | Osystematiska studier av omvärlden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s